Tänk att livet kan kännas så mycket lättare bara av att ha cigg.
För ett par timmar sen kändes det omöjligt. Det kändes som att jg för evigt var dömd att leva med fettigt hår och vända på varenda slant för att kunna laga köttbullar åt min hårt slitande sambo.
Men nu, trehunda kronor rikare och två ciggpaket senare känns allt som vanligt. Och sannigen att säga är jag ganska nöjd med hur livet ser ut nu. Inte för att jag har pengar eller arbete, inte för att min garderob är fylld med alla kläder jag skulle vilja ha eller har en drömresa bokad inom den närmsta månaden. Utan för att jag är helt enkelt nöjd. Jag lever med min sambo, som jag älskar, min Adam. Och vi tar hand om varandra efter bästa förmåga. Vi sliter tillsammans. Vi har liknande standard och mål. Vi har varandra. Och jag har cigg.


Nu står potatisgratängen och väntar i ugnen, och mina falaflar pyser på stekjärnet. En helt vanlig vardagskväll ligger framför mig. Det blir mat, film och surfning. Kvällens film dock : Daybreakers. 
Ser jag fram emot :) Hoppas den lever upp till mina förväntningar. Men den verkar bra. Och potatisgratängen, kan jag avslöja efter lite tjyvsmakning, är i toppklass. Som vanligt. Fast mammas är ändå godast.

Jag hade en hård knut i magen innan idag. Men nu har den lösts upp till förmån för kärlek. Och cigg. Och mat.